Så klarar du utlandsvistelsen
Att arbeta utomlands är en möjlighet som gör sig gällande för allt fler människor efter utbildningen. Är det inte arbete så är det exjobb eller studier. Men är det så väldigt enkelt att tillbringa en längre tid utomlands, borta från sill, nubbe och små grodorna. Hur agerar till exempel en chef från USA, eller Japan.
Teknolog.net tog kontakt med Ann-Charlotte Sukhia, konsult i interkulturell kommunikation för att reda ut begreppen. Ann-Charlotte Sukhia är gift med en indisk man och har fått lära sig kommunicera med andra kulturer från grunden. Hon driver företaget Interkulturell utbildning och har gått från praktik till teori. Detta i kombination med ett stort språkintresse ledde henne in på interkulturella studier.
- När man är ingift i en kultur och reser dit ofta så blir man mycket intresserad av andra sätt att tänka. Man får litet perspektiv på sig själv som svensk också. Det är ju i kontakt med andra som man ser sig själv, säger Ann-Charlotte.
Ha ett öppet sinne
Om du ska åka utomlands för att arbete eller studera är grundregeln enkel; ha ett öppet sinne!
Det kan låta enkelt men är kanske mer komplicerat än vad du tror.
- Du måste ha ett öppet sinne och inte dra förhastade slutsatser. Du måste våga ställa frågor och vara lyhörd för att kunna ta reda på saker, berättar Ann-Charlotte. Detta handlar inte bara om inställningen när man väl kommit till sitt nya land. Det handlar lika mycket om inställningen innan man åker.
- Det är viktigt att förbereda sig så mycket som möjligt innan man åker. Ta reda på saker om det landet du ska till, säger Ann-Charlotte.
Vad ska man ta reda på?
- En bra start är att undersöka arbetsvillkoren för att jobba i ett land. Blir du anställd på ett svenskt dotterbolag eller ett utländskt bolag så villkoren olika. De praktiska frågorna är väldigt viktiga - försäkringar, pensionspoäng och så vidare. Men sedan kommer de riktigt svåra sakerna, som att försöka sätta sig in i ett lands arbetskultur. Men det är därför du läser den här artikeln, här ska vi försöka hjälpa dig på vägen.
- När du lever i ett annat land ska du tampas med vardagen, med chefer, med myndigheter och grannar, berättar Ann-Charlotte.
Men var hittar man den här informationen?
- Att läsa böcker och att tala med folk som kommer från det landet är mitt bästa tips. Det är viktigt att komma ihåg att man inte bara ska lära sig om den nya kulturen utan man måste även blir klar över sin egen kultur. Du måste lyfta fram det som vi alla känner igen till vardags till ett medvetet plan, berättar Ann-Charlotte. Men det finns en risk att du inte känner igen allt du läser i de böcker som finns på marknaden som handlar om den svenska kulturen. Detta beror på att kulturen förändras hela tiden. Däremot kan det ändå vara värt att läsa dem eftersom de speglar den bild du kommer att mötas av ute i världen. Det är så de ser på oss svenskar.
Håll kontakten med hemlandet
Vad man inte får glömma bort när man väl befinner sig i det nya landet är kontakten med det egna landet och landsmännen.
- Det finns de som säger; "Jag har ju inte åkt utomlands för att träffa svenskar". Och det speglar den svenska inställningen om hur vi ser allting i "antingen eller-termer". Man ska träffa alla - både lokalbefolkningen och svenskar som finns där, berättar Ann-Charlotte. Efter att du spenderat en tid i ett land kan det vara skönt att prata av sig med en annan svensk och framförallt att göra det på sitt modersmål. Det kan ses som en säkerhetsventil för att orka med. Sedan kan de naturligtvis ge dig tips och råd om de har varit där längre än du.
Och så var det det där med traditioner!
- Våra traditioner blir väldigt viktiga om man är borta en längre tid. Traditionerna är bland annat ett sätt att hålla ordning på året. Och då får svenskar i utlandet ersätta släktingarna när vi firar våra högtider, säger Ann-Charlotte. Hardship countries Det finns en del länder som går under benämningen "hardship countries". Det är länder som kan vara extra svåra att bo och arbeta i av olika anledningar.
- Det finns internationella listor på sådana länder. Företag med många utlandsanställda har vanligen koll på sådant. Och hamnar du i ett sådant land utgår ofta särskilda löneförmåner och mer resor hem, berättar Ann-Charlotte. "Hardship countries" kan vara svåra att leva i av flera orsaker. Det kan till exempel vara ett u-land där det är svårt att få tag i varor, eller där det är ett svårt klimat - som i Saudi Arabien.
- Sedan kan vissa länder vara tuffa av andra skäl som Sydkorea där det är fruktansvärda luftföroreningar. Jag vet ett par som åkte dit där hustrun fick åka hem ett halvår tidigare på grund av att hon fick fruktansvärda astmaattacker. Det är sådant man inte alltid tänker på, säger hon. Men även faktorer som korruption och hot om våld är faktorer som måste tas med i beräkningen. I Ryssland är det ofta svårt att arbeta på grund av sådana anledningar. Och i ännu högre grad gäller detta i Nigeria. - Men de finns de som har många års erfarenhet av utlandstjänst som ser sådana länder som en utmaning. De vill ha det extra svårt. Men det är förmodligen inte det första man ska gå på när man är nyutexaminerad, och förmodligen får man inte då inte heller tjänster i sådana länder, fortsätter Ann-Charlotte. Ledarskap i andra kulturer
Vad ska man då förvänta sig av sina medarbetare och sina chefer när man arbetar i ett annat land. Tabellen här nedan visar på hur ledarskap fungerar i Sverige och dess kontrastland. Det som gäller för Sverige gäller även till stor del för övriga Nordiska länder. - Men Finland är mer formellt och har mer kontroll än Sverige. Men det stämmer för den skull inte helt med högerspalten, berättar Ann-Charlotte. När det gäller USA så stämmer mycket mer av den högra spalten in vilket ofta är överraskande för svenskar. Men det finns undantag - amerikanarna använder sig av teamwork samtidigt som de har hierarki.
- Kontrastsidan gäller för alla länder i Mellanöstern och Sydostasien. Men även för Latinamerika, Spanien, Tyskland (dock teamwork!), Belgien. Och Frankrike till stor del, fortsätter Ann-Charlotte.
- Det är intressant att jämföra spalterna och ställa sig frågan; "om man är van vid det svenska och hamnar i ett land som stämmer överens med kontrastsidan, hur upplever man då det?".
- Du kan känna dig underkänd och betraktad som ett barn. Du får inget ansvar och är knappast van att skriva så mycket rapporter. Du känner dig utestängd från information och så vidare, berättar hon. Det kan även vara intressant att fundera på det motsatta förhållandet; hur upplevs en chef som arbetar efter kontrastspalten när han kommer till Sverige för att arbeta?
Mötes- och diskussionsteknik
Något som kan vara bra att veta är att det är stora skillnader i hur vi i Sverige använder oss av möten och diskussioner. Svenskar är vana vid att ofta sitta i möte och då få vara med och påverka och få information. Men så ser man inte på det i alla länder.
- Med den svenska jämlikheten och det informella ledarskapet där vi delegerar mycket ansvar så använder vi ofta möten som ett instrument i ledarskap. Och då är vi vana att delta och påverka. Men hamnar du till exempel i Spanien så förekommer möten där alla talar och gör sig hörda men det betyder inte att du är med och påverkar, berättar Ann-Charlotte. Även i Latinamerika är det på det sättet. Där kan chefen ha ett möte för att ge information och kanske få synpunkter från gruppen, men det är han som fattar beslutet. Ett land som skiljer sig radikalt från Sverige är USA.
- Vi tror att vi känner USA:s kultur för att vi sett det på film. Men så är det inte, berättar Ann-Charlotte. Ska du arbeta i USA bör du ha klart för dig att mötena ofta är väl förberedda med lobbying. Folk går omkring i korridorerna innan och pratar sig samman. Du måste också vara förberedd på rikligt med konstruktiv kritik. Och säg vad du tycker och tänker.
- Vad svenskar inte är vana med i det amerikanska sättet är att man ifrågasätter medarbetare inför andra. Det har ingenting med den personliga relationen att göra utan uppfattas som schysst, säger Ann-Charlotte.
Nordens japaner
Vi svenskar kännetecknas av att vi försöker nå samförstånd i diskussioner. "Är du inte med mig så är du emot mig". Och detta är vi och japaner ganska ensamma om - därför kallas vi svenskar också för nordens japaner i dessa sammanhang. Detta tankesätt kan åstadkomma en chock om man konfronteras med till exempel en fransman.
- I Frankrike tar de i ordentligt när de diskuterar. Och de argumenterar på ett mycket starkt sätt och ifrågasätter det mesta. De lär sig argumentationsteknik redan i skolan och är oerhört skickliga debattörer. Och är man inte förberedd på detta kan man lätt ta det personligt. Men man skiljer mellan sak och person i Frankrike, berättar Ann-Charlotte. Den inställningen finns i till exempel i Polen, Ryssland och Latinamerika.
Slarvigt klädda svenskar
Innan man reser är det också en fördel om man har kollat upp vad som gäller som arbetsklädsel i det land man ska arbeta i.
- Vi är kända för att vara väldigt informellt klädda i Sverige. Ska du till England till exempel då är det kostym som gäller, och då är det inte udda färger på kavaj och byxa - då riskerar du få kommentarer från folk som frågar om du är ledig eller kommer direkt från landet, säger Ann-Charlotte.
- För kvinnor i affärslivet/arbetslivet gäller snygga jackor för att se proffsig ut, avslutar Ann-Charlotte.
Ledarskap i olika kulturer - rollförväntning chef/underordnad
|
Boktips:
•Åke Daun, Svensk mentalitet.
•Gillis Herlitz, Svenskar, hur vi är och varför vi är som vi är.
•Geert Hofstede, Organisationer och kulturer.
•Wolfgang Koch, Affärer i Tyskland.
•Christiane Landner, Frankrike som arbetsfält.
•Lorentz Lyttkens, Mellan lust och nytta.
•John Mole, Mind your Manners - Managing Business Cultures in Europe
•Jean Phillips-Martinsson, Svenskarna som andra ser dem.